Ibland ...
... blir jag så trött på att så många svenska journalister inte inser att man inte bara kan kapa en engelsk transkribering av ett ryskt namn och använda den i svensk text, eftersom det finns en ganska stor risk att den som är van vid hur man skriver det på svenska helt enkelt inte kommer att känna igen namnet på personen eller platsen. Läser man papperstidningar är det sällan ett problem, eftersom någon vanligtvis har fixat till det på vägen. Det är värre med nätupplagorna.
posted by Johan | 23:53
4 Kommentarer:
Personligen anser jag att transkriberingen av Putin hör till det roligaste som finns att diskutera.
Då jag studerar tillsammans med en stor del personer med utländskt påbrå (och som ofta bara är i Sverige för att ha en möjlighet att läsa IBDP på min skola) är det lite smått knepigt att reda ut vem det är folk skriver om. Poutine för fransyskan är Putin för mig, Putin för mig är pytän för henne.
Poängen med det här var att konstatera att transkriberingarna av namn skrivna med kyrilliska alfabetet beror på respektive språkt uttalsregler.
Det trodde jag var så självklart att det inte behövde påpekas. :)
//JJ
Amen! Jag råkar ju för det första tala en del ryska, och för det andra ha lite koll på normala transkriptionskonventioner, och precis detta fenomen i media har retat mig mer än en gång. Särskilt förvirrande blir det om det inte är uppenbart vilken standard som använts, och kombinationer som 'ch' förekommer, eftersom just denna kombination av latinska bokstäver används för ett ryskt grafem i svensk transkription och för ett helt annat i engelsk.
Tschechow, Chekhov, Tjechov, Čechov, Čexov, Čehovs, Tchechov, Čehov, Chéjov, Tšehhov, Czechow, Čechovas, Tchekhov, Tšehov osv. etc.
Skicka en kommentar
<< Home