Månskensdans

Litteratur-, språk- och kulturblogg.

Johan Jönsson
johanjonsson.net

måndag, mars 26, 2007

Kvinnligt, manligt & det förgångna

Senaste numret av Shakespearesällskapets tidskrift har temat "kvinnligt – manligt" och Pontus Plænge ställer sig i en artikel frågan om vi kan fortsätta spela klassiker som upprätthåller att den laga feminina principen (omvårdnad, underkastelse) leder till något gott. Nu besvarar han den själv med ett "obetingat ja", men tycker ändå inte att man kan fortsätta alldeles som vanligt och säger att ett sätt att tydligt belysa strukturella könsskillnader är att låta kvinnor spela män och vice versa. Gott så – jag har absolut ingenting emot att se en dylik Shakespeareföreställning i det syftet och det hör till teaterns natur att på något sätt göra sin egen tolkning av en pjäs vid varje ny uppsättning, eftersom man till skillnad från det som trycks på pappret ständigt är en del av att återskapa den. Likväl vill jag invända mot vilka förväntningar vi har på äldre kultur.

Dramatiken och litteraturen i stort är genomsyrad av kollektiviserande fördomar som placerar vissa grupper över andra, mycket för att det helt enkelt var en vedertagen sanning bland dem som skrev när det skrevs. Det kan gälla män över kvinnor, européer över asiater, borgare över bönder. Det är ingenting som den som har minsta lilla intresse av äldre kultur kan vara omedveten om. Shakespearesällskapet vill gärna hävda att Shakespeare är en man för alla tider. Må så vara, men hans pjäser kommer ändå att vara ovillkorligen knutna till den tid då de skrevs. I det ingår en föreställningsvärld som inte är modern – precis som synen på mycket idag säkerligen kommer att tyckas fördomsfull och otidsenlig om ytterligare fyrahundra år. Vi kan tycka illa om det och vi kan ha förväntningar på att slippa det i nyskrivna verk, men att inte kunna acceptera det och spela eller läsa äldre stycken för deras andra kvaliteter är att blunda för historien och att blunda för att många andra även idag ser världen på ett annat sätt. Den blindheten kan begränsa både våra upplevelser och vår förståelse för såväl historia som omgivning.

4 Kommentarer:

Blogger AnnCharlott sade:

Att Shakespeare skulle bli mer modern och tidsenlig bara för att man låter män spela de kvinnliga rollerna och tvärtom låter märkligt. Jag såg uppsättningen av Richard III på Stockholms stadsteater där hela ensemblen bestod av kvinnor och det var en hyfsat bra föreställning och det fungerade men innehållet förändras ju inte så mycket för det.

Däremot tycker jag också att man ska fortsätta spela och läsa klassiker så länge vi roas och engageras av dem.

27/3/07 11:18  
Blogger Charlotte W sade:

Håller med dig Johan.
Det är klart att klassiker kan göras aktuella på olika sätt, att regissörer ska ha stor frihet att behandla materialet osv, men att konsekvent gå in för att täcka över annorlundaheten i förhållande till "oss" eller retuschera över blottor är rätt förkastligt tycker jag.

28/3/07 12:47  
Anonymous Kristian E sade:

I ditt inlägg låter det nästan som om du ser idémässiga och ideologiska förändringsprocesser i världshistorien som en mer eller mindre entydig utveckling mot mer och mer "moderna" och mindre och mindre fördomsfulla inställningar till sådant som exempelvis det motsatta könet eller människor från andra kulturer. Jag skulle snarare hävda att idémässiga förändringar är mer oförutsägbara, och att huruvida utveckling mot det bättre faktiskt sker eller ej är en fråga som måste avgöras från fall till fall.

Ett klassiskt exempel på vad vi skulle beteckna som idémässiga framsteg som inte överlevde till vår moderna tid är den mindre rigida inställning till (åtminstone mäns) homosexualitet som exempelvis fanns under Shakespeares 1500-tal. Och, för att ta ett annat exempel, under 1700-talet när den moderna vetenskapliga metoden utvecklades fanns inte heller den simpla och anti-intellektuella uppdelning mellan "vidskeplig" religion och "rationell" vetenskap som dagens scientistiska samhälle genomsyras av. Det demokratiska styrelseskicket, slutligen, är ett ytterligare uppenbart exempel på hur gamla och bra idéer nästan gått förlorade under nyare, förment mer "upplysta" tidsepoker. Trots att enbart fria män fick engagera sig i politiken i det antika Grekland utgjorde den atenska demokratin förmodligen ett bättre statsskick än samtliga efterföljande diktaturvarianter som dominerade den västerländska civilisationen innan 1900-talets representativa demokrati till slut utvecklades...

Avsaknaden av en pålitlig utveckling mot det bättre i historien innebär framför allt att vi aldrig kan förutsätta att idéer, uppfattningar och föreställningar är fördomsfulla eller förlegade bara för att de kronologiskt sett råkar vara "gamla". Varje enskild idé måste tas på allvar och analyseras kritiskt utifrån i första hand sitt faktiska innehåll, där det historiska sammanhanget i vilket idén utvecklades naturligtvis är betydelsefullt men knappast utgör den viktigaste faktorn att ta hänsyn till i bedömningen.

Ett Shakespeare-relaterat memento får bli min avslutande poäng i denna replik; det är när allt kommer omkring inte karaktären Rosalinds (i "Som Ni Behagar") nyktra och balanserade perspektiv på den romantiska kärleken som i första hand överlevt till idag. Istället översvälls vi dagligen av kommersialiserade MTV-varianter av den hopplösa petrarkiska sentimentaliteten som Shakespeare älskade att göra sig lustig över. Och Shakespeares kritik av sentimentala romantiska fantasier är naturligtvis lika sann idag som den var på 1600-talet...

24/9/07 13:35  
Anonymous Johan sade:

Det är klart att utvecklingen inte är så entydig. Just nu ser vi till exempel att det religiösa tänkandet får allt större inflytande, vilket jag personligen betraktar som ett steg bakåt (och därav kan man kanske dra slutsatsen att jag inte ser uppdelningen mellan vetenskap och religion som vare sig antiintellektuell eller beklagansvärd). Men jag tycker att du övertolkar texten: jag har medvetet använt mig av ordet tyckas. Jag anser att världen på det stora hela verkar gå framåt, om än knappast i någon som helst form av rak linje, och att vårt samhälle är betydligt trevligare än Shakespeares på väldigt många sätt. Inställningen till homosexuella, som du nämner, var knappast utan förbehåll. Men det hade inte så mycket med texten ovan att göra.

"[Vi kan aldrig] förutsätta att idéer, uppfattningar och föreställningar är fördomsfulla eller förlegade bara för att de kronologiskt sett råkar vara "gamla". Varje enskild idé måste tas på allvar och analyseras kritiskt utifrån i första hand sitt faktiska innehåll."

Det håller jag däremot helhjärtat med om.

//JJ

12/3/08 13:41  

Skicka en kommentar

<< Home