Månskensdans

Litteratur-, språk- och kulturblogg.

Johan Jönsson
johanjonsson.net

måndag, juli 17, 2006

Ord som alltid vill vara med och leka

Jag har sneglat lite på text jag producerat i olika sammanhang – foruminlägg, mail, IRC, ICQ, essäer, noveller – och konstaterat att vissa ord i vissa sammanhang gärna vill vara med mer än de borde vara.

naturligtvis
självklart
of course


Det handlar inte om att jag tycker att eftersom jag säger så så måste det vara så, eller att jag slösar bort min tid med att rabbla självklarheter (hoppas jag), utan mest som ett undermedvetet retoriskt trick för att försöka mjuka upp diskussioner eller argumentationer, huvudsakligen som ett del i invändningar mot mitt eget resonemang. Sedan finns även till exempel visserligen som dyker upp i ungefär samma sammanhang av ungefär samma anledning.

typ är ett underskattat ord. Men att använda det i två tredjedelar av alla meningar i vissa sammanhang kanske är lite väl mycket.

ju kan vara svenskans bästa ord. Inte det vackraste, men ack så underbart användbart för att markera den där invändnings- eller tilläggsnyansen man inte hade fått med på ett hälften så smidigt sätt annars – bland annat. Fast tyskans ja är nog ändå snäppet värre. Det vill alltid vara med. Överallt.

ganska
rätt (så)
någorlunda
relativt
pretty
quite


För oss hobbydiplomater. Eller bara tillräckligt veliga för att inte vilja uttala oss säkert om någonting alls.

dock eller though är ord som gärna smyger sig in mot slutet av en mening. Särskilt though vill gärna ta sig in i det mesta.

Skall man faktiskt använda sig av förstärkningsord finns det inget som kommer i närheten av den klang och elegans som synnerligen har. Fantastiskt ord. Fantastiskt dyker förresten upp så snart beröm skall utdelas, liksom underbart.

Och när man sedan inte lyckas knyta ihop någonting på ett ordentligt sätt blir det lätt att slå till med ett avslutande et cetera.

7 Kommentarer:

Blogger Thomas sade:

När jag skriver någonting i debatt- eller uppsatsliknande sammanhang eller nåt liknande, så är jag ofta ganska säker på min sak... Jag måste dock skamset erkänna att jag slänger in rätt så många av "hobbydiplomatorden" bara för att allt vad jag säger ska inge ett mer ödmjukt intryck och få eventuella meningsmotståndare att mjukna upp lite extra. Åh, vad lömsk jag är... Fy på mig.

17/7/06 18:16  
Blogger Johan A sade:

Just de där två uppsättningarna är mina falska vänner med. Jag gör tvärtemot Thomas, jag rensar ut dem, jag lägger inte till dem. Ingen text blir bättre eller neutralare för att fegfogarna är utströdda i den.

17/7/06 19:38  
Anonymous Bodil Z sade:

Det här är kanske lite vid sidan av, fast ändå inte. Jag har märkt att jag överanvänder orden "här" och "nu" eller "hier" und "jetzt/nun". På senare tid har jag börjat rensa ut en viss andel av de här orden innan jag släpper texter. Samtidigt tycker jag att det är lite intressant med det här (ursprungligen) omedvetna fastbindandet av allt jag säger till tiden och rummet.

17/7/06 19:46  
Blogger Johan sade:

Johan: Nej, egentligen inte. Men de verkar vilja smita med ändå. Trots att jag borde vara medveten om att jag bör rensa ut dem.

Bodil: I allra högsta grad relevant, skulle jag vilja påstå.

//JJ

17/7/06 19:55  
Blogger Thomas sade:

Johan A har säkert rätt. Jag ska också börja rensa ut de där orden nu. En ny, tvärsäker era står för dörren, whoho.

17/7/06 23:29  
Anonymous Maria sade:

Jag missbrukar "ju". Nästan varje gång jag har skrivit ett längre blogg- eller foruminlägg så läser jag igenom det och rensar bort sådär fyra eller fem "ju". :P

20/7/06 16:56  
Anonymous Nina sade:

Självklart och naturligtvis, jag reflekterade just över samma sak gällande en artikel jag skrev klart idag. De fyller ut bra, vad kan man säga?

24/7/06 17:27  

Skicka en kommentar

<< Home