Månskensdans

Litteratur-, språk- och kulturblogg.

Johan Jönsson
johanjonsson.net

onsdag, januari 24, 2007

Barn och läsning

Jag läser en artikel på svd.se om barn och läsning och blir lite ledsen. Ser det verkligen ut såhär?

Svenska barn anses normalt vara läsmogna kring skolstarten. De föräldrar som försöker slussa in sina småttingar i det skrivna ordets värld mycket tidigare än så, bemöts ofta med stor skepsis: "Försöker du skapa ett underbarn?" "Barn ska väl få vara barn så länge de är barn".

Att döma av kommentarerna till artikeln gör det verkligen det – innan jag kom dit hade jag halvt antagit att det var artikelförfattarens överdrifter. Som om det skulle finnas ett motsatsförhållande mellan läsande och att ha roligt, mellan lek och lärande. Som om det senare inte så ofta skulle vara synonymt för barn. Som om man skulle göra barn en björntjänst genom att tidigt göra läsandet till en naturlig del av deras liv istället för att det första mötet skall bli ett stressat tvång i en skola som tyvärr ändå (eller kanske snarare just därför) inte alltid lär dem, kämpande lärare till trots. Jag tror inte heller att det är lyckat att sätta treåringar i katederundervisning och få dem att bokstav för bokstav ljuda fram far ror – även om jag i tvåårsåldern enligt uppgift skall ha tyckt att något av det mest spännande man kunde göra var att rabbla alfabetet – men det är ju inte det det handlar om. Att lära sig läsa är en lek för ett barn som får göra det i sin egen takt på sina egna villkor. Utan tvång, utan stress, utan allt det där som kväver det lustfyllda i lärandet och som alldeles för ofta tar överhanden i skolan. Jag tycker synd om barn till föräldrar som aktivt väljer att inte ge dem chansen att få utforska det skrivna ordet innan det blir ett måste. Att försöka lägga hinder ivägen för dem som faktiskt försöker gör mig förbannad.

För att inte tala om hur illamående hela janteandan som ligger över det hela gör mig. Barn får ju för allt i världen inte vara duktiga. Barn skall vara som alla andra barn, även om de råkar tycka att det är hur roligt som helst att leka med bokstäver och ord.

Fy fan.

5 Kommentarer:

Anonymous Maria sade:

Galet. :(

Jag läste nyligen "Dreams and Wishes. Essays on Writing for Children" av Susan Cooper. På ett ställe skriver hon om sina barns läsning:

"both of them were doing their own reading by the time they were four. The teacher at their nursery school was very distressed when she found I was encouraging them to read. 'Oh, not so soon!' she said. 'You should let them enjoy their childhood!' She had a sweet nature, but she was a very silly woman."

Som om det skulle vara synd om barnen om de skulle lära sig något. De flesta barn tycker ju om att lära sig saker.

24/1/07 15:29  
Blogger Hans Persson sade:

Jo, det verkar som om det är onormalt att barn (som våra) lär sig läsa när de är fem. Det i sin tur ställer till en del intressanta problem när Martin försöker spela spel med jämnåriga och glatt förutsätter att de kan läsa...

24/1/07 17:07  
Blogger Sten Thaning sade:

Jag hade en barndom. Den bestod, från sådär två års ålder, mest av böcker, men jag blev en rätt lycklig människa iallafall.

Jag antar att alla dedär människorna som säger "usch, låt inte barn lära sig läsa, då läser de bara böcker och får inte vara barn" också hindrar barnen från att se på TV. Jag menar, så stor skillnad är det väl inte på att läsa en bok och att se på ett tv-program?

24/1/07 20:41  
Blogger Inya sade:

Är det sant? Jag finner det väldigt störande att människor kan vara så kortsynta. Jag lärde mig läsa för att jag ville det, och jag gläds dagligen åt min läskunnighet, åt det faktum att denna kunnskap fick sitt fäste inom mig långt innan mina jämnåriga. Jag som älskar kunskap är glad för varje liten information jag kan tillgodo göra mig genom det skrivna ordet.

Visst, att tvinga en treåring att lära sig läsa kanske inte är det smartaste, men om sagda treåring Vill?
Jag kan inte för mitt liv förstå det.

Förövrigt så anser jag att det är betydligt mycket mer givande att sitta två timmar med en bok man tycker är intressant framför att sitta tvåtimmar framför TVn.
Och dessutom så håller jag med om ordstävet "det skall börjas i tid, om krokig skall bli". Chansen att våra unga kommer uppskatta läsning senare i livet blir större ju tidigare man etablerar kunskapen. Ju yngre man är, desto större är viljan att visa att man kan något.

Väl mött.
Inya

24/1/07 23:37  
Blogger Andrea sade:

Eftersom jag började skriva s.k. "böcker" i femårsåldern (med innovativa stavningar av typen "cök" istället för "kök" och så många pinnar som möjligt på stora E:n) så ställer jag mig fullkomligt oförstående till hur man ens kan komma på idén att betrakta läsande som något som inte ska introduceras innan skolstart. Det är som att inte låta barnen lyssna på musik före en viss ålder. Vem skulle göra det?

25/1/07 14:07  

Skicka en kommentar

<< Home