Tankarna ovanför texten

Jag insåg nyligen riktigt hur svårt jag allt som oftast har för texter som bär personernas känslor och tankar ovanpå istället för under. Som skriver rakt ut istället för att gestalta, må det vara för att författaren inte är tillräckligt skicklig för att klara av det, för att publiken kräver det – eller för att den underskattas. Ge mig nyanser och kött och blod, om än med trycksvärta i ådrorna.

I övrigt så får Månskensdans, liksom allt annat, ta mindre tid just nu eftersom jag den kommande månaden sannolikt kommer att se mer på tv än jag har gjort totalt de senaste fyra åren. Personliga favoriter hittills är Elfenbenskusten, följda av Ecuador.


(Klicka på bilden för att se den i sitt sammanhang.)