John Ajvide Lindqvist — Pappersväggar
Jag läste Ajvide Lindqvists nyutkomna novellsamling inatt, och konstaterade att den var något av en besvikelse. Visserligen mer på grund av författningarna hans tidigare böcker har byggt upp än för att det är en dålig bok, men ändå var den inte mer än bra. Det finns rätt många böcker som är bra; helst vill i alla fall jag ha någonting mer. Lite trist känns det också att konstatera att jag hittills har tyckt att varje bok han skrivit är mindre intressant än den föregående.
Nå. Ordentlig recension borde dyka upp på Catahya på måndag eller så.
Nå. Ordentlig recension borde dyka upp på Catahya på måndag eller så.
posted by Johan | 05:35
5 Kommentarer:
Äsch då. Vad tråkigt.
Ah, men om jag lyckas dämpa dina förväntningar innan du läser den, då kanske du får ut mer av det än jag, eh?
//JJ
Haha. Ja, så kan man ju också se det... ;)
Jag har läst boken och håller fullständigt med dig, jag blev besviken på grund av att jag hade så fruktansvärt höga förväntningar från de tidigare 2 böckerna. Dock tänkte jag fråga dig: Förstod du nånting över huvud taget av "Att hålla om dig till musik"? Den jättekorta berättelsen som egentligen bara var en kort dialog där man bara fick höra vad ena parten sa?
Om du förstod vad han ville berätta med den får du gjärna förklara för mig! Tack!
/Robin
Jag tolkade den som en återberättelse av korsfästelsen, kanske i form av en präst (Gud) och en konfirmand (Jesus) eller ung person i alla fall. Finns rätt mycket som pekar på det: pengarna (silvermynten), inte dricka mer (nattvarden), två kvar från seminariet (Gud/Djävulen), spikarna (för korsfästning). Någonting sådant.
Men det är klarat, jag kan ha fel.
//JJ
Skicka en kommentar
<< Home