Maria Gripe
Maria Gripe är död. Det händer alla förr eller senare och få saker är en lika självklar del av livet, särskilt när man är åttiotre år gammal, och det påverkar inte ett författarskap som sedan länge lämnat sin aktiva period bakom sig. Det känns ändå, som det brukar göra, lite trist: med böcker som Glasblåsarens barn, Tordyveln flyger i skymningen, Agnes Cecilia – En sällsam historia och Skuggan över stenbänken var hon absolut en av förra århundradets främsta svenskspråkiga ungdomsboksförfattare. Min första upplevelse av hennes författarskap borde ha varit Tordyveln flyger i skymningen någon gång i elva-, tolvårsåldern, vilket naturligtvis gör min uppfattning om den idag rätt dimmig. Förmodligen har jag ännu mer uppskattat sådant jag läst på senare år, som Glasblåsarens barn eller Skuggan över stenbänken, för deras fantastiska stämning och personporträtt.
posted by Johan | 17:52
3 Kommentarer:
Nej, vad sorgligt! Agnes Cecilia var länge något av en favorit, liksom Ellen Dellen. Skugg-böckerna minns jag nästan inget alls av, dem borde jag läsa om.
Hon var verkligen den bästa. Jag tänkte på henne häromdagen, men nyheten om hennes död nådde mig först denna morgon. Trilogin om Lotten - "Tre trappor upp med hiss", "Eget rum" och "Egna världar" - var en räddare i nöden när de kom.
Frida: Jag håller med dig; Lotten var underbar! Jag skrev till och med ett brev till Maria Gripe, ca 11 år gammal, efter att enbart de två första (eller om det enbart var den första) boken hade kommit ut och jag hade läst den - och undrade om det inte skulle komma en fortsättning. Efter ett tag kom ett fint handskrivet vykort till mig med ett svar att hon jobbade på en fortsättning. Lycklig blev jag - både över svaret i sig och över innehållet!
Skicka en kommentar
<< Home