Om tal och skrift och slut

En av de vanligast nämnda skillnaderna mellan tal och skrift brukar vara att deras sätt att förhålla sig till tiden skiljer sig åt: verba volant, scripta manent, som bekant. Det skrivna stannar. Likväl: det är en gräns som luckras upp. Ett hastigt sms – en sådan sak som så otroligt mycket av det vi idag skriver består av – är oftast flyktigt; ett tal kan spelas in och leva långt efter att den röst som yttrade det har tystnat. Var, i det här, befinner sig bloggen?

Det jag skriver här (så även nu) är ofta hastigt och ostrukturerat. Enstaka undantag finns, men mest är det vad man hinner få ned mellan texter som ägnas större eftertanke. Länktips, korta reflektioner – jag har hemskt svårt för stavningen reflexioner, förresten –, rentav längre texter som blir långa inte på grund av struktur och medveten disposition, utan för att fingrarna blivit så förtjusta i sin tangentbordsdans att de gärna fortsätter. Ändå vill jag gärna tro att det finns ett värde som inte försvinner efter en timme, en dag, en vecka.

Några få texter här har jag lagt ned mycket mer tid på än många jag skriver som i andra sammanhang trycks på papper. Även andra får då och då uppskattning i form av nya kommentarer och mail. Och om det skrivna – inte allt, för länktips på ett nät där adresser ändras och saker plockas ned och dyker upp annorstädes – har ett bestående värde, så har Månskensdans också ett värde när jag inte längre uppdaterar, om än kanske mest för mig och minst för er som redan har läst texterna.

Tillsammans med en vän – Fredric – som för ett tag sedan konstaterade att det inte var så mycket liv här som det en gång var kommer jag att flytta mina längre ansträngningar till Bränt järn, vilket inte minst har fördelen att jag där slipper arbeta med Blogger och med Wordpress på eget serverutrymme har mycket större kontroll. Om man tyckte att Månskensdans var värt att länka till kanske man kan tycka detsamma om Bränt järn. (Och om det som är skrivet på en blogg har ett bestående värde, är aktivitet då någonting som krävs för att det skall vara länkvärt? Kräver formatet nya uppdateringar oavsett vad som finns i arkivet för att det skall fortsätta att vara värt att peka till säg Månskensdans? Och om uppdateringarna krävs, har det redan skrivna då tappat sitt långsiktiga värde?)

Någon gång då och då kommer jag säkert att posta någonting nytt här: en kort kommentar som inte passar på Bränt järn; några kulturrelaterade länktips jag tyckte var roliga, intressanta, fascinerande eller av någon annan anledning värda att dela med mig av. Annan energi kommer dock gå till andra projekt.

Ungefär som det har varit de senaste månaderna ändå, alltså.

Nattens länktips

Vetsaga lever igen efter sommardvalan, med nya texter. Särskilt rekommenderas Stefan Ekmans "Att utmana normer med suddiga gränser" med tillhörande kommentarer.

Sydsvenskan har tema omläsningar.

Slutligen ett par gamla inlägg från Hal Duncans penna om infernokrusher.

Imorgon hade jag tänkt ta tag i det här med att flytta min aktivitet annorstädes och vart och sådant.

Dagens kortfilmstips

Opp med morrhårer, tiger! och Nästan inne från Vertigos insäljningsturnéer är fan det bästa jag har sett på YouTube på ett bra tag.

Metabloggande – FeedBlitz

Suck.

Dear FeedBlitz Publisher:

As you probably know, last month we announced that we will be upgrading all FeedBlitz accounts to Newsletter Edition. This change brings you significant new features for all your newsletters, such as the ability to completely customize your emails, to change delivery schedules, and to capture subscriber demographic data. As part of this process, FeedBlitz made all these features available to you last week. Your fees, if any, are not changing.

[...]

If you are using our free services, we will be supporting this upgrade using small advertisements placed at the end of each email we send on your behalf, starting on September 14. Premium customers will not see ads added to their premium messages. There is an example ad at the end of this message.

Ni som läser Månskensdans genom mailen skulle förhoppningsvis stå ut med en liten bit reklam längst ned – att döma av exemplet är det inte särskilt påträngande – men jag tycker inte om att utsätta mina läsare för reklam om jag inte måste. Särskilt inte som jag permanent hade tänkt dra ned på uppdateringstakten här (och öka den annorstädes) och tänkt uppmana alla som hade tänkt fortsätta följa Månskensdans att se när nya inlägg kommer genom RSS, vilket är mycket enklare än många verkar tro, eller FeedBlitz, vilket alla som har en mailadress kan göra, snarare än att manuellt försöka kontrollera när nya saker kommer.

Någon som känner till några bra alternativ?

Som jag vill vara

Det är inte ofta jag ser en recension som får mig att vilja läsa en ungdomsbok, eftersom jag så väl vet att jag inte tillhör målgruppen och i många fall har tragiskt svårt att riktigt ta till mig innehållet – vilket jag hade även när jag så att säga tillhörde rätt ålder. Lotta Olssons recension av Katarina von Bredows Som jag vill vara lyckas dock. För världen är inte alltid så svartvit som inte sjutton ska en tjej som går i nian skaffa barn, men förståelsen för det kan av och till vara hyggligt begränsad, och när aborten slutar vara den valmöjlighet den bör vara och istället blir någonting förväntat där det inte bara blir ett beslut utan fel beslut att behålla barnet har någonting gått snett. En ungdomsbok som behandlar det på ett bra sätt är någonting jag vill läsa.

Dagens "men hur tänkte du nu?"

Om man i en lärobok, sannolikt mest läst av åttio- och möjligtvis sjuttiotalister, kort innan man konstaterar att språk är ett historiskt fenomen där utveckling och betydelseglidning kan orsaka missförstånd, använder ordet "patetiskt" i betydelsen "känslosamt, högstämt" utan att verka räkna med att det skall uppfattas som någonting negativt, hur tänker man då, egentligen?