Science Fiction, Canonization, Marginalization, and the Academy (Gary Westfahl och George Slusser, red)
Science Fiction, Canonization, Marginalization, and the Academy (Gary Westfahl och George Slusser, red) från 2002 är uppdelad efter de tre teman (kanonisering, marginalisering, akademin) som nämns i titeln, även om de överlappar varandra ganska bra. Efter Gary Westfahls "Introduction: Masters of the Literary Universe" som ungefär går ut på att förklara att det är kritikerna, och inte författarna eller läsarna, som har störst makt över det litterära fältet kommer "Part I. Overview: Science Fiction and the Academy" som handlar om litteraturvetenskapen och hur den förhåller sig till science fiction (och i mindre usträckning fantasy), och vilka element det är som skribenterna anser är så stötande för den akademi som inte riktigt vill acceptera fantastikgenrerna.
Den svagaste delen, och för all del det minst läsvärda bidraget i hela boken, är Frank McConnells "Seven Types of Chopped Liver: My Adventures in the Genre Wars" som är personlig men inte inbjudande och tyvärr alldeles för pratig. Den skär sig mot övriga texter som även om de i varierande utsträckning kan ta en personlig ton håller sig till ämnet och har någonting att tillföra. McConnells text om hans erfarenheter inom den litteraturvetenskapliga akademin säger tyvärr mer om just McConnells erfarenheter än om science fiction. Jonathan Langfords "Why the Academy Is Afraid of Dragons: The Suppression of the Marvelous in Theories of the Fantastic" har säkerligen mycket vettigt att säga, men när han går till angrepp mot begrepp som jag inte har stiftat bekantskap med och mot teorier som jag inte har läst tycker jag att hans referering av dessa faller, och det gör mig tveksam till om jag fått fullt grepp om texten.
Tom Shippeys "Literary Gatekeepers and the Fabril Tradition" och Susan Krays "The Things Women Don't Say" är inga dåliga essäer, men det räcker inte för att riktigt rädda antologins första del. Polemiken når inte hela vägen fram och akademins förhallande till science fiction är sannolikt den del som behandlas sämst.
Då är "Part II. Mechanisms of Canonization", om kanon inom science fiction och hur science fiction som fält oftast formar sin egen sådan, mycket mer intressant läsning. Edward James "The Arthur C. Clarke Award and Its Reception in Britain", om problemet med ett science fiction-pris som ofta sträcker sig in i gränslandet och belönar författare som normalt inte betraktas som skapare av science fiction (till exempel Margaret "science fiction has monsters and spaceships; speculative fiction could really happen" Atwood) och hur det påverkar synen på genren, den grupp som science fiction-författare och -läsare utgör och framför allt priset som sådant, är både läs- och tänkvärd. Jag tyckte även mycket om Arthur B. Evans "Authorities, Canons, and Scholarships: The Role of Academic Journals" och Sephen P. Browns essä om Science Fiction Eye håller inte heller den någon dålig kvalitet.
Joseph D. Millers "Popes or Tropes" är ett angrepp på det urval Ursula K. Le Guin gjorde till The Norton Book of Science Fiction. Millers tes är att genom att sträva efter att få med kvinnliga författare misslyckas Le Guin med att skapa en representativ bok, eftersom hon då utelämnar alldeles för många klassiska manliga författare och angränsar till George Slussers "Multiculturalism and the Cultural Dynamics of Classic American Science Fiction", som inleder "Part III. Mechanisms of Canonization" och handlar om moderna förväntningar på minoritetsrepresentation och klassisk amerikansk sf genom moderna ögon. Jag kan inte riktigt varken helt hålla med eller helt avslå Millers slutsatser, men särskilt sättet Slusser argumenterar på lämnar en dålig bismak i min mun. Kön och minoriteter behandlas även i Elyce Rae Helfords "(E)raced Visions: Women of Color and Science Fiction in the United States" och "White Men Can't ...: (De)centring Authority and Jacking into Phallic Economies in William Gibson's Count Zero" av Joseph Childers, Townsend Carr och Regna Meenk, där särskilt den förstnämnda har ett radikalt annorlunda perspektiv.
Slutligen bjuds också på Farah Mendlesohns "Science Fiction and the Academics of History and Literature; Or, History and the Use of Science Fiction" och "Hard Magic, Soft Science: The Marginalization of Kevin J. Anderson and Doug Beason's Assemblers of Infinity and Bruce Boston's Stained Glass Rain", där den sistnämnda ganska väl behandlar den ständiga konflikten mellan "hård" och "mjuk" science fiction och genrens förkastelse av det mesta som, oavsett åt vilket håll, letar sig för långt ut mot övrig litteratur.
Överlag bjuder Science Fiction, Canonization, Marginalization, and the Academy på fler toppar än dalar, och även om man kanske inte skall läsa den om det är and the Academy som lockar så finns flera intressanta texter om kanonisering och marginalisering.
Den svagaste delen, och för all del det minst läsvärda bidraget i hela boken, är Frank McConnells "Seven Types of Chopped Liver: My Adventures in the Genre Wars" som är personlig men inte inbjudande och tyvärr alldeles för pratig. Den skär sig mot övriga texter som även om de i varierande utsträckning kan ta en personlig ton håller sig till ämnet och har någonting att tillföra. McConnells text om hans erfarenheter inom den litteraturvetenskapliga akademin säger tyvärr mer om just McConnells erfarenheter än om science fiction. Jonathan Langfords "Why the Academy Is Afraid of Dragons: The Suppression of the Marvelous in Theories of the Fantastic" har säkerligen mycket vettigt att säga, men när han går till angrepp mot begrepp som jag inte har stiftat bekantskap med och mot teorier som jag inte har läst tycker jag att hans referering av dessa faller, och det gör mig tveksam till om jag fått fullt grepp om texten.
Tom Shippeys "Literary Gatekeepers and the Fabril Tradition" och Susan Krays "The Things Women Don't Say" är inga dåliga essäer, men det räcker inte för att riktigt rädda antologins första del. Polemiken når inte hela vägen fram och akademins förhallande till science fiction är sannolikt den del som behandlas sämst.
Då är "Part II. Mechanisms of Canonization", om kanon inom science fiction och hur science fiction som fält oftast formar sin egen sådan, mycket mer intressant läsning. Edward James "The Arthur C. Clarke Award and Its Reception in Britain", om problemet med ett science fiction-pris som ofta sträcker sig in i gränslandet och belönar författare som normalt inte betraktas som skapare av science fiction (till exempel Margaret "science fiction has monsters and spaceships; speculative fiction could really happen" Atwood) och hur det påverkar synen på genren, den grupp som science fiction-författare och -läsare utgör och framför allt priset som sådant, är både läs- och tänkvärd. Jag tyckte även mycket om Arthur B. Evans "Authorities, Canons, and Scholarships: The Role of Academic Journals" och Sephen P. Browns essä om Science Fiction Eye håller inte heller den någon dålig kvalitet.
Joseph D. Millers "Popes or Tropes" är ett angrepp på det urval Ursula K. Le Guin gjorde till The Norton Book of Science Fiction. Millers tes är att genom att sträva efter att få med kvinnliga författare misslyckas Le Guin med att skapa en representativ bok, eftersom hon då utelämnar alldeles för många klassiska manliga författare och angränsar till George Slussers "Multiculturalism and the Cultural Dynamics of Classic American Science Fiction", som inleder "Part III. Mechanisms of Canonization" och handlar om moderna förväntningar på minoritetsrepresentation och klassisk amerikansk sf genom moderna ögon. Jag kan inte riktigt varken helt hålla med eller helt avslå Millers slutsatser, men särskilt sättet Slusser argumenterar på lämnar en dålig bismak i min mun. Kön och minoriteter behandlas även i Elyce Rae Helfords "(E)raced Visions: Women of Color and Science Fiction in the United States" och "White Men Can't ...: (De)centring Authority and Jacking into Phallic Economies in William Gibson's Count Zero" av Joseph Childers, Townsend Carr och Regna Meenk, där särskilt den förstnämnda har ett radikalt annorlunda perspektiv.
Slutligen bjuds också på Farah Mendlesohns "Science Fiction and the Academics of History and Literature; Or, History and the Use of Science Fiction" och "Hard Magic, Soft Science: The Marginalization of Kevin J. Anderson and Doug Beason's Assemblers of Infinity and Bruce Boston's Stained Glass Rain", där den sistnämnda ganska väl behandlar den ständiga konflikten mellan "hård" och "mjuk" science fiction och genrens förkastelse av det mesta som, oavsett åt vilket håll, letar sig för långt ut mot övrig litteratur.
Överlag bjuder Science Fiction, Canonization, Marginalization, and the Academy på fler toppar än dalar, och även om man kanske inte skall läsa den om det är and the Academy som lockar så finns flera intressanta texter om kanonisering och marginalisering.
posted by Johan | 04:18
2 Kommentarer:
> sättet Slusser argumenterar på
> lämnar en dålig bismak i min mun.
Hur argumenterar Slusser?
Nu har jag läst åtminstone ett par dussin böcker efter Science Fiction, Canonization, Marginalization, and the Academy och har inte boken tillgänglig eftersom det var ett bibliotekslån, vilket gör det lite pinsamt nu när jag i efterhand skall förklara varför jag skrivit som jag har gjort och inte kan ge något särskilt bra exempel. Det jag störde mig på var att jag tyckte att Slusser mer eller mindre underförstått försökte avslå åsikter som att det är bra med minoritetsrepresentation som dumt tjafs och man kunde ana att Riktigt Science fiction, sådan som den skrevs på Heinleins tid, minsann inte sysslar med sådant där. Men ärligt talat har jag inte kvar texten särskilt väl i huvudet längre.
//JJ
Skicka en kommentar
<< Home