Harry Stephen Keeler

Martin Rebas var vänlig nog att tipsa mig om Harry Stephen Keeler inatt. Det verkar vara ett fascinerande och säkerligen alldeles uselt författarskap:

Keeler created, and was seemingly the sole practitioner of, a genre he called the "webwork novel." This is a story in which diverse characters and events are connected by a strings of wholly implausible coincidences.

That's interesting because, well, you're not supposed to do that. Most Western literature avoids coincidences. The author is permitted a single unlikely premise, and then everything is supposed to follow inevitably from that. Keeler's stories are coincidence porn.

Det tog mig ett tag att inse att det faktiskt inte var första gången jag hörde talas om Keeler och ännu längre att komma fram till att anledningen till att jag hade läst om det förr utan att det riktig fastnat förmodligen var det faktum att Ahrvid Engholm nämnt honom upprepade gånger på Fanac- och SKRIVA-listorna.

Take some typical Keeler situations:

A man is found strangled to death in the middle of a lawn, yet there are no footprints other than his own. Police suspect the "Flying Strangler-Baby," a killer midget who disguises himself as a baby and stalks victims by helicopter. (X. Jones of Scotland Yard, 1936)

Someone killed an antique dealer just so he could steal the face -- only the face -- from a surrealist painting of "The Man from Saturn." (The Face of the Man from Saturn, 1933)

Det är vid sådana sällsynta tillfällen man nästan tycker att det är synd att det finns så många bra böcker att läsa istället. Du kan läsa mer här.