Språkets normer och avvikelser

Språket har varken lagar eller lagstiftande församling; det tillhör dig lika mycket som det tillhör någon annan. Däremot har det normer. Det finns ett värde i att följa dem: man blir enklare förstådd, man riskerar inte att orsaka den irritation som många känner när de tvingas anstränga sig extra för att läsa det som bryter mönstret och man behöver inte stå ut med att andra dömer en på grund av hur man skriver.

Ibland kan det dock finnas skäl att även medvetet avvika från den. Det kan vara att man inte accepterar 1906 års stavningsreform eller ta något mer diskreta uttryck, som att tycka att en perfektform inte uppnått estetisk perfektion.

Elda: Julle!
Elda: Krypt eller krupit?
Elda: :/
Tsentral: Krupit.
Elda: Tänkte väl.
Elda: Tack. :)
Tsentral: Men krypt är vackrare.
Tsentral: Så vill du köra på det har du mitt stöd. :D
Tsentral: Ligger bättre i munnen.
Tsentral: Ser snyggare ut.
Tsentral: Yes.
Elda: Ser snyggare ut, framför allt.
*** Khadhaver is now known as: Khad|Q4
Elda: Och jo, ligger bättre i munnen. Jag ska fan använda det.

Så gör man små diskreta puffar för att förändra det man inte tycker om, må det gälla stavningar eller grammatiska konstruktioner. Även förment enhetliga språk har sina variationer och även stora förändringar börjar i liten skala.

Men det är klart – ibland snubblar man över tangenterna eller stavar helt enkelt fel.