Månskensdans
Litteratur-, språk- och kulturblogg.
johanjonsson.net
måndag, augusti 28, 2006
Jag läste nyligen Stephen Hawkings A Brief History of Time – en bok som jag haft en vag uppfattning om och kanske tänkt läsa någon gång i ganska många år – och förstod inte riktigt vad som var så fantastiskt med den. Det är inte en dålig populärvetenskaplig presentation, men nog hade man läst ganska detaljerade redovisningar om det mesta som skrivs där redan i tolvårsåldern? Eller är jag helt enkelt för ung för att kunna förstå? Var den lättbegripliga populärfysiken mycket mer sällsynt när boken kom 1988 och jag fortfarande hade en ganska dålig koll på vad bokstäver var och än mindre hade lärt mig läsa? Vad är det jag inte ser som gör den här boken så bra?
3 Kommentarer:
Nu är det bra länge sedan jag läste A Brief History of Time, men jag minns den absolut inte som "lättbegriplig". Det är inte för inte som den fått rykte om sig att vara en av världens bäst säljande och sämst lästa böcker.
Jag tyckte inte att den var särskilt avancerad i förhållande till sitt ämne. Men som sagt, jag kanske tillhör helt fel åldersgrupp för att kunna bedöma den på ett bra sätt: jag hade redan läst om större delen av allt den tar upp. Det gör den säkert enklare att förstå.
//JJ
Jag misstänker att den, eftersom den är så känd, är många människors första möte med kosmologi och sånt bortom dagstidnings- och skolboksnivån. Och så blir de imponerade, och bidrar till att boken blir ännu mer känd. (Sen är ju författaren oproportionerligt känd också.)
Det har nog inte att göra med åldersgrupp så mycket som vad man läst innan.
Skicka en kommentar
<< Home